Om översvämningsrisker

oeversvaemning

Sommarens våldsamma regnoväder på flera håll i världen har startat en yrvaken debatt även hos oss i Sverige. Nu har ju trygga länder som Tyskland och Belgien drabbats extra hårt. Så illa kan det väl inte bli hos oss, eller?

Visst är förhållandena olika, särskilt vad gäller topografi och bebyggelsekaraktär. Men vi kan absolut få (och får) lika intensiva regnväder. Även den här sommaren har flera orter drabbats på olika håll i landet. 

Från min småländska utgångspunkt ser jag till exempel den lilla orten Älghult, som praktiskt taget dränktes under ett häftigt regn, trots att den ligger på sydsvenska höglandet. Med detta vill jag ha sagt att man måste räkna med att precis vilket samhälle som helst kan komma att drabbas. Som ett litet kuriosum kan jag nämna att jag redan sommaren 2004 registrerade 110 mm nederbörd under tre timmar på min tomt i Alvesta. Då blev det avrinning även från gräsmattan. Gatan utanför fungerade som en flod. Men minnet är ju kort. Idag är gräsmattan snustorr och det är svårt att tänka sig vad som snabbt kan hända.

Nu ser vi att MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, har identifierat 10 riskområden där risken för översvämning, erosion och rasrisk är särskilt stor. I huvudsak rör det sig då om områden som kommer att påverkas av stigande havsnivåer, eller sammanhängande områden med flack topografi. Men de situationer jag talar kommer att inträffa precis var som helst. Det finns all anledning för VA-avdelningarna i Sveriges alla kommuner att se över situationen inom sitt verksamhetsområde.

Dimensionerande situationer
Jag har i flera tidigare blogginlägg tjatat om problemen med den traditionella filosofin vid dimensionering av dagvattensystem. Den traditionella dimensioneringsprincipen, som innebär att allt regnvatten kan avledas via slutna ledningar måste nu, i klimatförändringarnas tid, kompletteras eller, i visst hänseende, överges. I stället bör man redan på planeringsstadiet lägga grunden till en beredskap för alla lägen. Man kan tänka sig detta som en ”trestegsraket” enligt följande:

  1. Behåll nederbörden där den faller
  2. Fördröjningsmagasin
  3. Gatan fungerar som en flod

Stegen 1 och 2 har många kommuner nu jobbat med under några decennier. Det rör sig om vad som man inledningsvis kallade för Lokalt Omhändertagande av Dagvatten, LOD. 

Det man nu omgående måste ta tag i är steg 3. Man måste försöka förutse vad som händer vid extrem nederbörd. När det alltså inte enbart är hårdgjorda ytor som hustak, gator och asfalterade planer som orsakar avrinning, utan även gräsytor, parker och kanske till och med omgivande naturmark medverkar. Då passeras alla dimensioneringsgränser för själva dagvattensystemet. Då gäller det att andelen ”instängda” områden, utan möjlighet till avlastning till öppna vattendrag, är så liten som möjligt.

Handlingsplan
  1. Identifiera områden som kan bli ”instängda”. Detta kan ske genom en kombination av GIS-studier och okulärbesiktning (och behöver egentligen inte vara så svårt).
  2. Undersök om det finns möjlighet att vidta drastiska åtgärder, som att gräva tillfälliga kanaler, när katastrofen är på väg att bli verklighet.
  3. Se till att i VA-banken lägga upp områden där bebyggelse kan bli hotad, så att fastighetsägarna enkelt kan kontaktas med SMS när SMHI går ut med varning. 
  4. Lägg ut information på kommunens hemsida om vad fastighetsägare med flera bör göra för att skydda sig i situationer med hotande översvämning.
  5. Anlita hydrogeolog som får titta över omgivningarna för att bedöma behovet av områdesdräneringar.

kent_90   /Kent Alm




Hur kommenterar jag?

Kommentera genom att logga in
  1. Skriv din kommentar i fältet "Start the discussion..."
  2. Klicka på någon av ikonerna för att logga in med Disquskonto, Facebook, Twitter eller Googlekonto.
  3. Klicka på "Post as...."
  4. Din kommentar publiceras direkt!

Kommentera som gäst (dvs utan registrering) 
  1. Skriv din kommentar i fältet "Start the discussion".
  2. Klicka på "Name" och skriv in ditt namn. Då kommer det upp fler val.
  3. Klicka på "Email" och skriv in din e-postadress.
  4. Hoppa över fältet för "Password".
  5. Klicka i de två översta rutorna. Den tredje kan du lämna tom. 
  6. Klicka i rutan längst ner, där det står "I'd rather post as a guest". 
  7. Klicka i rutan att du inte är en robot. 
  8. Klicka på pilen längst ner till höger.
  9. Din kommentar skickas för granskning och läggs upp inom kort.



2021-08-27