Val av metoder för att minska grundvattentillskottet

samhaelle

Våra städer och samhällen har till mycket stor del vuxit fram kring tidiga bosättningar efter den senaste istiden. Våra förfäder valde då platser som var lätta att nå sjövägen eller via olika vattendrag. I modern tid har vi också sett samhällen som vuxit fram utefter större trafikleder. En mängd orter utefter våra stora järnvägar är exempel på detta. Aldrig någonsin har man placerat samhällena utifrån vad som skulle vara bäst ur hydrogeologisk synpunkt.

Områdesdränering
När samhällena vuxit har det sedan blivit så att vissa områden hamnat på platser där dräneringsbehovet är stort och där man valt att avleda grundvattnet via spillvattennätet. Detta är inte ovanligt i långa sluttningar. Ofta är det då effektivt att ordna avskärande dräneringar eller områdesdräneringar. På så vis kan vi ta hand om vatten som annars skulle samlats in via husgrundsdräneringar.

avskaerande draenage i sluttning
Avskärande dränage i sluttning.

Låglänta områden
I låglänta, kanske ”instängda” områden blir det ofta så att spillvattennätet via husgrundsdräneringar tjänar som den huvudsakliga dräneringen. Lågt liggande byggnader kan då utgöra insamlingspunkter. Ett fåtal husgrundsdräneringar, eller enstaka läckagepunkter på ledningarna kan tjänstgöra som ”brunnar”.

I sådana lägen kan man undersöka möjligheten att anlägga en eller flera intagsbrunnar med nivåstyrd pumpning. Bäst är möjligheterna för detta i områden med genomsläppliga och icke sättningsbenägna jordarter.

exempel paa styrning av grundvattennivaan i laagla
Exempel på styrning av grundvattennivån i låglänta områden.

Någon kanske undrar om det är någon mening med att vidta sådana här åtgärder om man ändå måste pumpa. Här är några goda skäl:

  1. Grundvattentillskottet kommer säkerligen ändå att pumpas en eller flera gånger på sin väg till och igenom avloppsreningsverket.
  2. Stort inslag av relativt kallt grundvatten är inte positivt för reningsprocesserna i avloppsreningsverket. Att rena onödigt stora vattenmängder ökar dessutom åtgången av kemikalier.
  3. Det är tekniskt okomplicerat och förhållandevis underhållsfritt att pumpa rent grundvatten jämfört med spillvatten. Det uppumpade grundvattnet kan också ledas till platser där det gör nytta.
  4. Det är positivt för bebyggelsen i området, då belastningen på husgrundsdräneringar och byggnadskonstruktioner minskar. Risken för kapillär uppsugning av vatten minskar.

Ett alternativ till att ordna separata pumpbrunnar är naturligtvis att ålägga vissa fastighetsägare att ordna pumpning av sitt dräneringsvatten. Det är emellertid alltid besvärligt att komma i efterhand med åtgärder, som kan innebära stora ersättningskrav och juridiska ärenden. Däremot finns det exempel på kommuner som redan i detaljplanen krävt att pumpning anordnas.

Sätt in åtgärderna i ett större sammanhang
Exemplen ovan visar att VA-ledningstekniken inte enbart kan begränsas till själva rören och ledningsgravarna. Man måste inse att VA-tekniken i allra högsta grad samverkar med naturen. Det gäller därför att vidga sina vyer och använda all sin tekniska fantasi. Det finns också goda skäl för att ibland anlita experter från andra områden, som hydrogeologi och ekologi.

I kommande inlägg tar vi upp hur ovanstående kommer in i plan- och byggprocessen.

Kent Alm



2020-01-07