Varför kommer grundvatten in i spillvattennätet?

grundvatten

Grundvatten känner inga tomtgränser

Dränering. En nödvändighet
Vår bebyggelse innebär stora ingrepp i naturen. Vi förändrar såväl vegetation som topografi till oigenkännlighet. Därvid påverkas också vattnets kretslopp i naturen på ett ofta avgörande sätt. Detta gäller naturligtvis i första hand ytavrinningen, som snabbas upp och koncentreras. Mera sällan tänker man på att även grundvattenavrinningen påverkas.

Behovet av dränering måste alltid beaktas. Ingen vill bo i ett försumpat område. Våra byggnader måste vara ”torra om fötterna” för att allvarliga fuktskador ska kunna undvikas.

I dagens VA-ledningsnät är det nästan alltid så att spillvattenledningen ligger lägst i ledningsgraven. Självklart har det därför blivit så att husgrundsdräneringar från källarhus anslutits till spillvattenledningen. Av samma anledning är det också spillvattenledningen som löper störst risk att råka ut för inläckage. Man ska ha klart för sig att ledningsgraven skär genom olika jordlager och därför ofta, i sig själv, fungerar som ett dräneringsdike.

Vi tekniker tycks ha en förmåga att betrakta geometriska figurer som väldigt viktiga och glömmer ibland bort att naturen följer helt andra mönster. Avrinningen bortser naturligtvis från sådana saker som tomtgränser. Det kan till exempel vara så att husgrunder (eller ledningsgravar) i närheten av naturmark dränerar ett mångdubbelt större område än de aktuella tomterna. Detta är också den viktigaste förklaringen till att den procentuella andelen av grundvattentillskott är större för små samhällen jämfört med stora städer.

Gå vidare mot effektiva åtgärder
När man genomfört en ordentlig drive med nattmätningar och tillhörande inspektioner vet man var och hur grundvattnet kommer in till spillvattennätet. För att kunna bestämma vilka åtgärder som kan bli effektivast krävs att man använder hela sin tekniska fantasi. Kan man ordna någon form av områdesdränering? Bör man anlägga särskilda pumpbrunnar? Skulle infodring kunna lösa problemet? Eller räcker det med punktvisa tätningar?

En hydrogeologisk översikt är ofta en viktig del av beslutsunderlaget
Så snart det är fråga om utbredda problem bör man skaffa sig en god bild av hur grundvattnet rör sig i området. Det gäller att studera de geologiska formationerna i kombination med topologin. Ibland måste man komplettera med undersökning av lagerföljd och grundvattenstånd i vissa punkter. Erfarenheten har visat att åtgärder i form av områdesdränering oftast ger god effekt och oöverträffad hållbarhet. 

Det är viktigt att VA-ansvariga får ett viktigt ord med i laget även när nya bebyggelseområden planeras. Om man är med från början kan man se till att behovet av områdesdräneringar läggs in i detaljplanen.

I kommande avsnitt kommer vi att skissera hur några åtgärdsidéer kan se ut, baserat på verkliga fall.

/Kent Alm


2019-12-11